Tillsammans i klassen läser vi den fantastiska boken "Lyckokakan" som handlar om riktig vänskap mellan två barn.
I dagens kapitel fick vi följa Oskar när han frusen står på en busshållplats och väntar på att Bie skall komma. Bie kommer tyvärr inte med bussen men det gör Bies mamma som känner igen Oskar och berättar hur glad Bie hade varit efter gårdagen som hon tillbringat tillsammans med Oskar. Mamman berättade också att Bie hade pratat hela kvällen om vad de gjort och hur roligt de haft. Oskar blev så glad av dessa ord att hans lilla lampa inuti hans mage började lysa och värmde honom inifrån.
Utifrån denna fina och eftertänksamma text fick våra elever göra egna textkopplingar och berätta vad som får deras inre lampa att lysa. Snälla ord, upplevelser, presenter, att träffa sin mormor eller kusin som bor långt borta m m. Vi skrev upp uttrycket på tavlan tillsammans med ett annat citat ur "Lyckokakan".
Läsandets glädje i grupp fick vi uppleva genom att varje elev fick ikläda sig rollen som en "Läsfixare" till ett textudrag ur Megakillen . Syftet med lektionen var att eleverna självständigt skulle träna alla de läsförståelsestrategier som en stjärnläsare använder sig av. Eleverna skulle få tillfälle att träna på att diskutera textens innehåll utifrån sina tilldelade roller som Läsfixare. De elever som ville i respektive grupp fick läsa högt för sina kamrater. Vid utmärkta lässtopp fick varje Läsfixare arbeta. Före läsningen förutspådde Spågumman. Detektiven strök under nya ord och uttryck som behövde utredas och tillsammans utredde gruppen orden vid lässtoppet. Reportern ställde frågor på olika nivåer som kamraterna fick svara på. Konstnären berättade om sina inre bilder och till sist fick Cowboyen sammanfatta utifrån orden ; först, sedan och till sist.
Detektiven i arbete |
Efter lunch var det då dags för den enskilda läsningen i väntan på att alla elever skall komma tillbaka från maten. Återigen fick "frökenlamporna" lysa av den syn som mötte oss i klassrummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar