Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
- söka information från olika källor och värdera dessa (Lgr 11)
*********************************************************************************
LPP Läsförståelse – lässtrategier
Åk: 3 År: 2014-2015 Tid: 1-2 pass varje vecka
Förankring i kursplanens syfte:
- Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
- I undervisningen skall eleverna möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
- I mötet med olika typer av texter skall eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
- Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. De skall ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Målet med undervisningen och det som bedöms är att
· Du skall kunna läsa skönlitterära texter för barn med flyt.
· Du skall kunna använda de 4 olika lässtrategierna när du läser en skönlitterär text.
· Du skall kunna berätta om innehållet i texten muntligt.
· Du skall kunna berätta om innehållet i texten skriftligt.
· Du skall kunna resonera om budskapet i texten och koppla det du läst till egna erfarenheter.
Det här ska vi göra:
Vi kommer att läsa skönlitterära texter/böcker.
Vi kommer att arbeta med de 4 lässtrategierna:
-att förutse (Spågumman) -att ställa frågor (Nicke Nyfiken)
-att utreda oklarheter (Detektiven) -att sammanfatta (Cowboy Jim)
Vi kommer att återberätta texter muntligt och skriftligt.
Vi kommer att samtala och resonera om texters budskap, innehåll och koppla det till egna erfarenheter.
*********************************************************************************
Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen.
Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.
Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. I tvärgrupper har eleverna fått undersöka en naturruta i vår skolskog. De har lyssnat, smakat, tittat och dokumenterat både genom att fota och skriva stödanteckningar. Väl tillbaka i skolan har eleverna skrivit bildtexter, faktarutor och ritat naturbilder. Tillsammans har de läst om sina djur och växter och bearbetat texten genom att använda läsförståelsestrategier. De äldre läskunniga eleverna har läst för de yngre och tillsammans har de plockat ut nyckelord som de sedan använt för att skapa en gemensam faktatext. Allt har sedan samlats på en årstidsplansch för att vi sedan tydligt skall ske skillnaderna nästa gång vi besöker vår naturruta.
Det gemensamma textsamtalet
Vissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Åk 1 utgår då från en läslära som heter Vips. Där presenterar vi bokstäverna och kopplingen ljud-bokstav. Vi läser ur den gemensamma högläsningsboken och samtalar om textens innehåll med lässtrategierna som stöd. Vi följer arbetsgången i ELK och presenterar en strategi i taget där jag som pedagog först modellerar och eleverna därefter får pröva. I veckan var det dags att introducera Spågumman och det gjorde vi utifrån rubrik och bild. Efter att jag hade modellerat några gånger under det första kapitlet fick eleverna rita ner sina förutsägelser inför nästa kapitel.
Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. I klassens gemensamma högläsningsbok "Vilse i skogen" av Helena Bross, som vi kopplat till NO-arbetet, har vi också fokuserat på den strategin. Vi har med andra ord 4-5 lässtrategipass i veckan där vi fokuserar på strukturerade textsamtal både utifrån skönlitteratur och sakprosa.Hur gör vi då med den den mer tekniska sidan av läsningen - avkodningen?
Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. Då läser eleverna högt för varandra i par, stannar upp vid nya ord, reflektera över innehållet men framförallt lästränar. De elever som inte knäckt läskoden tränar på kopplingen ljud-bokstav genom dataprogram, Lycko och olika spel. Här skapas möjlighet att sitta ner med varje elev och verkligen "gnugga" fonem-grafem, syntes och analys. Vi använder i detta avseende ett fantastiskt material som heter "Läsinlärning i 7 steg". Varje morgon när övriga elever har samling gnuggar jag de som behöver ännu lite mer med hjälp av detta material.När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Under hela hösten fokuserar vi oavsett årskurs på en avkodningsläxa med syfte att få flyt i läsningen. Eleverna uppmanas att lästräna varje dag och ett läsprotokoll vandrar mellan hem och skola med hurrarop och positiv förstärkning. Vi har endast denna läxa och är noga med att förklara vikten av den på f-mötet. Har vi fortfarande elever som inte uppnått en åldersadvekat ordavkodning höstterminen i åk 2 sätter vi in intensiv läsning under 8-12 veckor. Här använder vi Rydaholmsmetoden, M-G-programmet, utvalda övningar i Lexia och upprepad läsning. Här är det oerhört viktigt att påvisa minsta lilla framsteg på olika sätt.
Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Här försöker vi skapa halvklasstimmar så eleverna kan få mer vuxenstöd och verkligen arbeta med det de behöver. På dessa lektioner planeras det berättelser eller faktatexter i skrivpar, det skrivs framförallt på dator i programmet Storyjumper och skolstil samt att eleverna arbetar med olika material och böcker. Några favoriter är Läslådan och Uggleböcker för åk 1. Palle-materialet och olika typer av läskort för åk 2. Åk 3 arbetar bl a utifrån skrivarskolan med olika textgenrer. Här får eleverna möjlighet att pröva sina kunskaper från lässtrategilektionerna på egna texter och arbetsmaterial.
Har vi någon enskild tyst läsning?
Ja vi har en liten stund efter maten varje dag där eleverna får möjlighet att sjunka in i sina böcker. Här är vi dock noga med att observera eleverna och prata med dem före, under och efter läsningen så att de faktiskt tänker när de läser. Att vara observanta på "vandrarna" och "bokbytarna" och stötta dem på olika vis. Trots vår litenhet har vi ett fantastiskt litet skolbibliotek och en bokbuss som kommer till oss regelbundet. Tillgång på bra böcker på rätt nivå är en förutsättning för ett läsande klassrum.
Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker. En balanserad läs- och skrivundervisning där alla läsningens delar får ta plats.
Vi har på många olika sätt arbetat med läsning och skrivning. Genom vårt bidrag till klasstävlingen "läsracet" kan ni ta del av hur vi inspirerar varandra till läsning och ännu mera läsning.
Här kommer lite spännande boktips på böcker vi har läst:
Idag vet man att läsutveckling och skrivutveckling stödjer varandra.
Här följer några exempel på några våra många läs- och skrivprojekt:
Den 13 november fick vi förmånen att få träffa författaren Helena Bross!
Ta del av vårt arbete kring hennes böcker här:
Arbetet med lässtrategier börjar redan i förskoleklassen utifrån ett läromedel som heter ABC-klubben. Här kan ni ta del av hur vi arbetar med detta både i förskoleklass och åk 1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar