Vecka 23

Vi har varit i skogen och haft orientering.

Vi passade också på att leka i lekparken och slog rekord med hur många som får plats på en gungbräda.

Vi har haft ett litet Fjärilssläpp. Vipsgruppen har läst färdigt Vips och ritat den bästa händelsen i boken.

Vi har jobbat med Naturrutan i våra grupper. Vi har skrivit texter om någon växt eller något djur vi har i vår naturruta. Vi kommer att berätta för varandra om vad som har hänt i rutan under de olika årstiderna.

Flora och Ebba

Nu har vi släppt våra fjärilar!

Vecka 21

Våra fjärilslarver har blivit puppor och förvandlats sig till Tistel fjärilar, Vi har matat dem med nektar och frukt.

I onsdags släppte vi ut våra fjärilar hoppas att dem trivs bra ute i det fria. 

Åk 1-3 har övat på sitt utvecklingssamtal, på idrotten spelade 1-3 fotboll. På matten har vi jobbat klart med olika kapitel. Vi har varit i skolskogen och tittat våra natur rutor vad har förändrats.

Vecka 19

Vi har fått fjärilslarver och de har redan blivit puppor. Pupporna har som guldtaggar på utsidan. Det kommer att bli Tistelfjärilar.

Vi har varit i skogen och lärt oss om Allemansrätten.

Treorna har gjort sitt sista nationella prov. Vi har spelat mycket fotboll på vår gräsmatta som nu är grön. Treorna har åkt för sista gången till badet. På idrotten lekte vi flera fjärilslekar. F-1 har spelat kula på sin idrott.

Instruerande text och fjärilar

Ibland händer det, det där magiska att man har alla elever med sig och att de får användning av den kunskap de förvärvat på ett naturligt sätt i de situationer som uppstår i klassrummet. Vi har under en tid gått och väntat på att de fjärilslarver vi beställt från England skall dimpa ner med postbilen på den sörmländska landsbygden och i vår lilla skola i Råby. Vi kommer nämligen att under de veckor som är kvar fram till skolavslutningen ha en fjärilsodling i klassrummet.

 Egentligen har detta ämnesövergripande tema kring fjärilens livscykel pågått länge, ända sedan tidigt i höstas då vi fick ta hand om ett ägg som lämnats utanför vår klassrumsdörr. Redan då bedrev vi forskningsarbete, läste och skrev olika typer av texter samt byggde upp en förförståelse kring fjärilens livscykel. Ännu mer kunskap och förförståelse fick vi genom en gemensam studieresa till Fjärilshuset i Stockholm. Utifrån konstens alla regler inventerade vi förstås den samlade kunskapen och förde in i en VÖL-tabell. Eleverna fick också skriva ner vad de önskade veta och efter vår studieresa även vad de lärt sig. Eftersom vi alla är lite pirriga inför det som komma skall vill vi vara rejält pålästa och veta hur vi skall ta hand om fjärilslarverna för att de skall kunna utvecklas till fjärilar.


När vi beställde larverna fick vi en instruktionsbok på flera språk, där även svenska fanns med. Sagt och gjort satte vi igång att läsa denna text tillsammans och ojoj vad våra "Läsfixare" fick arbeta. Vi förutspådde, utredde ord och uttryck, ställde frågor på texten m m. För att höja aktivitetsnivån och göra alla delaktiga lät vi eleverna med jämna mellanrum vid lässtopp resonera med sin samtalskompis. Eftersom förförståelsen, intresset och engagemanget i uppgiften var så stor så kunde vi förstå det mesta i texten men vi insåg ganska snart att denna text var för svår för förskolebarnen så vi bestämde oss för att plocka ut det viktigaste och skriva en egen instruktion.

Under flera veckor har vi i vår undervisning i genrepedagogik fokuserat på instruerande texter och nu fick eleverna verkligen visa vad de lärt sig sedan tidigare.Utifrån det vi plockat ut som det viktigaste i texten gjorde vi alltså en instruktion tillsammans med rubrik, underrubriker och punktlista. Eleverna fick användning av både lässtrategier och skrivstrategier och vi fick samtidigt ett bevis på att eleverna har full koll på hur denna texttyp är konstruerad.Vi förstärkte vår instruerande text med bilder som bildstöd. och sedan var det bara att anslå texten på de platser där fjärilsodlingen skulle få ta plats. Eftersom vi läst om att burkarna med larver inte skulle stå i direkt solljus skapade vi en fjärilshylla på en bra plats i klassrummet. En annan sak som framgick tydligt i instruktionen var att när larverna kommer i sina papplådor så måste de öppnas omedelbart och därför fick eleverna hålla utkik efter postbilen under dagen.

 På eftermiddagen var då det stora ögonblicket inne då postbilen kom och tro det eller ej men hade med sig våra papplådor. De elever som var kvar på fritids samlades förstås ivriga och förväntansfulla för att se hur larverna och burkarna såg ut.

Studieresa till Fjärilshuset

Hälsovecka med Pippi Långstrump

Denna vecka har vi en hälsovecka på vår lilla skola. Som vanligt tar vi vår utgångspunkt i en pedgogisk planering utifrån kursplanens mål. Målen är framförallt hämtade ur kursplanen för ämnet idrott och hälsa men även biologi och svenska får utrymme i vår hälsovecka. Som vanligt försöker vi även lyfta de språkliga målen och hitta så många tillfällen som möjligt att tala, lyssna, läsa och skriva.

Vi presenterar målen för eleverna och diskuterar vad hälsa är och vad det innebär att uppleva psykisk och fysiskt välbefinnande. Tillsammans kommer vi fram till att det handlar om att känna sig pigg och glad och vilka faktorer som kan påverka att man känner så. Vi går rastpromenader, har extra rörelseaktiviteter och vi ser inspirationsfilmer från "Pelle Pump materialet". Vi ser till att eleverna får en samlad förkunskap och plattform att stå på när det gäller hälsobegreppet.


Därefter är det dags att hitta kopplingen till Astrid Lindgren och hennes berättelser (Under 15 veckor har vi tagit avstamp i Astrid Lindgrens berättelser). Utifrån illustrationer hämtade ur Pippi Långstrump får eleverna i smågrupper diskutera utifrån frågeställningen. -Vad gör Pippi bra respektive mindre bra för att uppnå god hälsa?

Eleverna  tittar på bilderna och  funderar först på egen hand, därefter samtalar i grupp och tillsist sammanfattar våra reflektioner i helklass.(EPA-modellen) Reflektionerna visade sig vara många och vi kunde komma fram till att Pippi Långstrump har en hel del saker som hon kan förbättra för att uppnå psykiskt och fysiskt välbefinnande.


Från det talade språket var det nu dags att ta steget in i det skriftspråket och i par författa ett brev till Pippi som även skulle innehålla en instruktion med uppmaningar kring vad hon kan göra för att uppnå en bättre hälsa. Engagemanget var stort när eleverna satte sig vid datorerna eller vid borden laddade med penna och papper. Tillsammans skrev de en liten inledning om orsaken till brevet, de positiva saker som de kunnat urskilja utifrån bilderna och sedan det som Pippi faktiskt måste bli bättre på.

Genom detta brev fick eleverna både visa vad de fått med sig kring hälsobegreppet och om de kunde uttrycka vilka faktorer som faktiskt påverkar vår hälsa. 

Som avslutning kommer eleverna att få läsa upp sina brev för varandra och även utvärdera sitt eget kunskapsinhämtade utifrån målen i kursplanen. Ett roligt och lite annorlunda sätt att koppla ihop olika ämnen och återigen ta avstamp i Astrids fantastiska värld.