Vecka 9 och 10

Vi har varit i skolskogen och jobbat i vår naturrutan. Efter en eller två dagar senare gjorde vi planscher där vi ritade och skrev och klippte ut bilder och klistrade fast de på planschen.

Den här veckan hade vi mycket med att fly från ett land och att flytta. I Bröderna Lejonhjärta som vi håller på och läser, i den har vi läst om hur människorna vill fly, hur de mår och hur de känner sig. I gymnastiksalen låtsades att vi skulle fly från ett land eller dal (vi kunde välja). Det var spännande.

 Vi har sätt två filmer om handlar om ett kille och en tjej.
På första filmen handlade det om att pojken berättade hur det kan vara när man flyr. Och han har flyttat från Syrien till flyttigläger. Och fyttade till Sverige. Vi fick argumentera för hur vi skulle ha gjort olika situationer.

Felicia och Pijus

Vecka 7

Vi har åkt stjärtlapp och pulka både ute och inne. Vi har kopplat tåg med madrasser och åkt till fjällen på idrotten. Vi åkte puckelpist, backhoppning och curling.

I Bröderna Lejonhjärta fick vi reda på att Jonathan tog en dräkt av Tengils män och de tjöt när de fick reda på att dräkten var borta. Vi har fokuserat på Detektiven, Spågumman och Cowboyen. Vi har använt läsfixarna i grupp också när vi läste om friktion och tyngdkraft.

Vi har utvärderat vårt arbete kring Fysik.

I engelskan har vi pratat om årstider genom att byta lappar där de olika årstiderna stod. Vi bytte lappar till vi fick tillbaks den vi började med. På IUP- passet arbetar många med berättelser och faktatexter i Storyjumper.

Arvid och Ville A

Vi drar till fjällen!

Språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas.

Här kommer ett exempel på hur vi inom ett ämnesområde i Fysik planerat och startat upp ett arbetsområde där vi utgått från Gibbons fyra faser.

Under fas 1 begav vi oss till lekparken för att experimentera och testa olika saker utifrån aktivitetskort som eleverna fick utföra i smågrupper. Läs mer här; http://marietrapp.blogspot.se/2015/01/allt-startar-med-en-tydlig-pedagogisk.html Vi har nu fortsatt detta arbete i klassrummet och efter att arbetat oss igenom de 4 faserna är det fantastiskt att se hur eleverna faktiskt använder de nya begreppen på ett helt annat sätt än från början. En medveten språkinriktad undervisning ger ALLA elever möjlighet att lyckas.

Fas 2

Efter att vi varit i lekparken och eleverna fått använda sitt vardagsspråk i de olika experimenten var det dags att introducera de begrepp/nyckelord som vi valt ut. Utifrån bilder tagna i lekparken visade vi på hur de olika experimenten kunde förklaras med ett mer avancerat språk. Vi skrev även ner en förklaring till varje bild gemensamt. Våra nya gemensamma begrepp samlade vi på en tavla väl synlig i klassrummet. 

Fas 3

Under denna fas var det då dags att låta eleverna smaka på de nya begreppen och använda dem i ett mindre sammanhang med stöd av både kompisar och oss pedagoger. Eleverna som är 28 st i en 1-3:a blev indelade i grupper om 3. Varje grupp fick förfoga över en mapp med 8 olika bilder och 5 olika begrepp. Bilderna var hämtade både från lekparken men också bilder hämtade ur Astrid Lindgrens böcker.Tillsammans skulle eleverna sätta ord på vad som händer på bilderna och då använda begreppen; tyngdpunkt, stödyta, tyngdkraft, balans och jämvikt. När eleverna samtalat tillsammans en stund och hjälpts åt fick varje elev välja en av bilderna och ta med sig denna in i en ny grupp där alla hade med sig olika bilder. I denna lilla nya grupp fick eleverna redovisa vad som hände på deras bild utifrån begreppen de lärt sig. 

Dessa små redovisningar var fantastiska att ta del av. Eleverna stöttade varandra och hjälpte till att fylla i ord om det behövdes vilket vi självklart också gjorde när vi gick runt och lyssnade.

Fas 4

Med utgångspunkt i att tal är en bro till skrift var det nu dags att skriva ned vad vi upptäckt och lärt oss genom de olika experimenten. Fortfarande med bildstöd och med begreppen på tavlan var det dags för eleverna att försöka formulera i skrift vad de lärt sig. 

Så här uttryckte en elev sig i skrift; 

"Vi skapar balans och jämvikt mellan två olika vikter genom att tyngdpunkten är är över staketet som också är stödytan. Om vi inte skapar balans gör tyngdkraften att plankan välter."

En slutsats man kan dra av detta arbete är att eleverna har lättare att förstå ett språk när de har egna erfarenheter och insikter som stöd i tolkningen och att det är lättare att använda det akademiska skolspråket om man först har prövat praktiskt. Man kan koppla det nya erfarenheterna och det nya språket till någonting man faktiskt har varit med om.

Vecka 6

Vi har pratat om balans, jämvikt och tyngdpunkt i Fysiken. Vi tittade på bilder, berättade om bilderna och sen skrev vi om bilderna.

I vår loggbok till Bröderna Lejonhjärta har vi använt Spågumman och Detektiven. Vi har förutspått vem som var förrädaren och vi har rett ut orden; trumpen, skrävla och skrocka.

I Vips har vi träffat på Noel som hade förlorat sina tomtekläder och vi tror att Rosi är tjuven. 

Vi skrivit klart våra argumenterande texter och nu börjat med sagor som är berättande texter.

På rasterna har vi lekt i snön. Vi har byggt snökojor, åkt pulka och byggt en snömur. Den ser ut som Tengils mur.  

Tim och Hugo

Vecka 4-5

Vi läser Bröderna Lejonhjärta och vi använder läsfixarna och vi skriver och ritar om vad som händer.

Vi har börjat på ett nytt ämne fysik och vi har varit i lekparken och  exprimenterat med vikt. Vi skriver om vad vi tror kommer hända och sen så skriver vi om vad som hände .
På engelskan så gjorde  vi en ramsa huvud axlar knä och tår fast på engelska.
Idag har vi pratat om hur vi är mot varandra  vi gjorde kompis tavlor då får man ett papper som man skriver sitt namn på och sedan skriver man positiva saker om klasskompisarna.Vi har även fått reda på att vi skall ha en fjärilsodling i vår och åka till Fjärilshuset i Stockholm på studieresa.

Gott nytt 2015!

Ny termin och nya utmaningar. Vi startade upp nya läsåret med att måla nyårsraketer och skriva nyårsönskningar. Eftersom vi hälsar 2 nya elever välkomna; Felicia i åk 1 och Lukas i förskoleklassen passade det också bra att repetera de gyllene punkter som vi har på skolan. Vi pratade igenom varje punkt och eleverna fick i smågrupper fundera över formuleringarna och om dessa punkter fortfarande kan vara aktuella för oss. Eleverna var rörande överens om att vi skall ha kvar dessa förhållningsregler. De gyllene punkterna blev högaktuella efter att vi läst en text om flickan Juni gemensamt.

Våra Gyllene punkter

Vår tanke  när vi tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat.

Eftersom vi  fått en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi.

Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur. Eleverna visade med lätthet att de vet vad figurerna symboliserar och att de har ett språk för att uttrycka vad strategierna innebär. Efter det var det som dags att läsa texten om Juni och försöka få syn på vilka strategier hon använder i texten. Detta var heller ingen svår uppgift för eleverna. De hade full koll på att Juni förutspådde med hjälp av rubriken, att hon såg inre bilder när hon tänkte på hur det kan se ut i en klädaffär, att hon funderade kring ord och uttryck samt att hon också sammanfattade det viktigaste i texten och klargjorde syftet med läsningen.

Det vi dock inte räknat med var att eleverna blev helt tagna av innehållet och den stämning som var i Junis klassrum. Efter läsningen frågade vi nämligen vilka strategier de använt när vi läste för dem och då kom otroligt genomtänkta och bra reflektioner. En pojke i vår klass såg Jonah framför sig och den blick han gav Juni när hon satt i klassrummet. Blicken som talade om för henne att han vid minsta lilla misstag skulle se till att alla i klassen skrattade åt henne. En annan klok elev menade att så kan man väl inte ha det i klassrum. Man måste väl våga fråga fröken eller gå på toa utan att vara rädd. Eleverna kom inte bara med reflektioner utifrån texten utan hade även förslag på lösningar. Hur Juni och hennes klasskamrater skulle kunna få ett bättre klassrumsklimat. En elev tog spontant upp hur viktigt det är att man har någon form av regler som man kommit överens om och gav exempel att de skulle kunna ha de gyllene punkter som vi har i vårat klassrum.

Utifrån textens innehåll, när Juni gav exempel på att hennes fröken tyckte att det skulle vara knäpptyst i ett klassrum för bästa möjliga inlärning, kom vi även in på olika inlärningsstilar. Eleverna fick fundera och diskutera i små grupper hur de lär sig och framförallt förstår en text på bästa sätt. Svaren var skiftande men de allra flesta var överens om att när man pratar om det man läst då fastnar det man har läst i huvudet och att det alltid är lättare att komma på vad man skall skriva om man arbetar tillsammans med någon.

Om någon har missat det så har snön kommit till Råby också! Tjoho!