Vecka 39

Hjärtegrynet har blivit en puppa och kläckts till en fjäril. Den hade skrivit ett brev och sög nektar ur blommorna. Den åt upp vår frukt och verkade tycka om ananas. Vi skrev fjärilsdikter och hjälpte Hjärtegrynet att ha det bra. Hur hon eller han skulle reagera om de osynliga små retades. Nu har de slutat med det. Vi har målat fjärilar också.

Tips från oss

Dikt om Hjärtegrynet

Vi har varit i vår skolskog och haft Skoljoggen. Vi sprang mycket och hade matsäck med oss.

Alexander och Alice

Vecka 38

Den här veckan har ägget kläckts. Det var en larv i ägget.

Vi väntade med att klappa den och skrev ett brev till mamman för att få veta mer.

Sen skrev vi ett brev själva också och då svarade larven. Vi märkte att han hade läst breven för att brevlådan hade ramlat ner och för att larven låg på breven på golvet.

Vi har tränat samarbete med rockringar och gjort knutar.

Vi har spelat ma-spel på datorn och tränat på hundratal, tiotal och ental. På idrotten har vi lekt lekar och tränat fotboll.

Sassa och Casper 

Vecka 37

Vi hade en no lektion och helt plötsligt knackade på dörren. Sen när Elisabeth öppnade så stod en liten korg där. Det var ett litet hjärtegryn. Vi har försökt få ta reda på svar, men det var lite svårt. Vi tror att det är en fjäril eller en skalbagge eller så kan det vara något magiskt. Vi har jobbat med läsfixarna på fakta texter. Vi hade idrott, vi gjorde friidrott och har fått springa och hoppa. På matematiken har vi gått igenom negativa tal.

Tuva och Pijus

Pijus, Arvid och Ebba letar fakta på datorn.

Tuva läser om ägg

Oväntat besök

Vissa dagar är det roligare än andra att vara lärare. I dag var en sådan dag. Efter rasten hörde vi en bestämd knackning på vår klassrumsdörr. Vi öppnade dörren och där på golvet stod en liten korg med ett brev i. Vi tog in korgen och tittade lite noggrannare under den filt som låg där. Då kunde vi se en grönaktig liten kula ungefär som ett ägg som låg där inbäddad i filten. Självklart blev vi fundersamma och frågorna var många. Vi blev helt enkelt tvungna att läsa brevet för att kanske kunna få lite ledtrådar till vad det var för liten varelse vi fått besök av.

Vi plockade fram våra läsfixare och bearbetade texten, stycke för stycke. Detektiven fick arbeta med att reda ut nya ord och uttryck och vi kunde konstatera att detta brev var skrivet som en dikt. Tillsammans funderade  vi kring vad vi kunde utläsa mellan raderna utifrån de ledtrådar vi fått? Att brevet var från en orolig mamma som lämnat sitt hjärtegryn. Att det var bråttom att hitta en trygg och varm plats och att denna mamma flugit in genom skolans port. Förslagen om vem som skrivit brevet var många, likaså varför korgen hamnat hos oss och vad det egentligen var i korgen.

Eleverna fick berätta om sina tankar och även skriva/rita ner dessa i både text och bild. Därefter bestämde vi var korgen skulle stå och att denna plats skulle vara både mysig och varm.

Hela skolan samlades i korridoren för att undersöka den lilla korg som placerats utanför vår klassrumsdörr 

Fantasin satte fart på skrivandet

Varmt och gosigt och mycket intressant

Tror det är fler än oss lärare som väntar på att skolan skall börja i morgon för att se om det har hänt någonting mer med vårt hjärtegryn.

Balanserad läsundervisning på Råby skola

Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. 

Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever  från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall vi försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.

Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. I tvärgrupper har eleverna fått undersöka en naturruta i vår skolskog. De har lyssnat, smakat, tittat och dokumenterat både genom att fota och skriva stödanteckningar. Väl tillbaka i skolan har eleverna skrivit bildtexter, faktarutor och ritat naturbilder. Tillsammans har de läst om sina djur och växter och bearbetat texten genom att använda läsförståelsestrategier. De äldre läskunniga eleverna har läst för de yngre och tillsammans har de plockat ut nyckelord som de sedan använt för att skapa en gemensam faktatext. Allt har sedan samlats på en årstidsplansch för att vi sedan tydligt skall ske skillnaderna nästa gång vi besöker vår naturruta.

Det gemensamma textsamtalet

Vissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. En läsgrupp utgår då från en läslära som heter Vips.  Vi läser ur den gemensamma högläsningsboken och samtalar om textens innehåll med lässtrategierna som stöd. Vi följer arbetsgången i ELK och presenterar en strategi i taget där visom pedagoger först modellerar och eleverna därefter får pröva. I veckan var det dags att introducera Spågumman och det gjorde vi utifrån rubrik och bild. Efter att vi hade modellerat några gånger under det första kapitlet fick eleverna rita ner sina förutsägelser inför nästa kapitel.

Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. I klassens gemensamma högläsningsbok "Vilse i skogen" av Helena Bross, som vi kopplat till NO-arbetet, har vi också fokuserat på den strategin. Vi har med andra ord 4-5 lässtrategipass i veckan där vi fokuserar på strukturerade textsamtal både utifrån skönlitteratur och sakprosa.

Hur gör vi då med den den mer tekniska sidan av läsningen - avkodningen?

Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. Då läser eleverna högt för varandra i par, stannar upp vid nya ord, reflektera över innehållet men framförallt lästränar. De elever som inte knäckt läskoden tränar på kopplingen ljud-bokstav genom dataprogram, Lycko och olika spel. Här skapas möjlighet att sitta ner med varje elev och verkligen "gnugga" fonem-grafem, syntes och analys. Vi använder i detta avseende ett fantastiskt material som heter "Läsinlärning i 7 steg". Varje morgon när övriga elever har samling gnuggar jag de som behöver ännu lite mer med hjälp av detta material.

När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Under nästan hela hösten fokuserar vi oavsett årskurs på en avkodningsläxa med syfte att få flyt i läsningen. Eleverna uppmanas att lästräna varje dag och ett läsprotokoll vandrar mellan hem och skola med hurrarop och positiv förstärkning. Vi har endast denna läxa och är noga  med att förklara vikten av den på f-mötet. Har vi fortfarande elever som inte uppnått en åldersadvekat ordavkodning höstterminen i åk 2 sätter vi in intensiv läsning under 8-12 veckor. Här använder vi Rydaholmsmetoden, M-G-programmet, utvalda övningar i Lexia och upprepad läsning. Här är det oerhört viktigt att påvisa minsta lilla framsteg på olika sätt.

Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Här försöker vi skapa halvklasstimmar så eleverna kan få mer vuxenstöd och verkligen arbeta med det de behöver. På dessa lektioner planeras det berättelser eller faktatexter i skrivpar, det skrivs framförallt på dator i programmet Storyjumper och skolstil samt att eleverna arbetar med olika material och böcker. Några favoriter är Läslådan och Uggleböcker för åk 1. Palle-materialet och olika typer av läskort för åk 2. Åk 3 arbetar bl a utifrån skrivarskolan med olika textgenrer. Här får eleverna möjlighet att pröva sina kunskaper  från lässtrategilektionerna på egna texter och arbetsmaterial.

Har vi någon enskild tyst läsning?
Ja vi har en liten stund efter maten varje dag där eleverna får möjlighet att sjunka in i sina böcker. Här är vi dock noga med att observera eleverna och prata med dem före, under och efter läsningen så att de faktiskt tänker när de läser. Att vara observanta på "vandrarna" och "bokbytarna" och stötta dem på olika vis. Trots vår litenhet har vi ett fantastiskt litet skolbibliotek och en bokbuss som kommer till oss regelbundet. Tillgång på bra böcker på rätt nivå är en förutsättning för ett läsande klassrum.

Vår filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma. Genom att läsa och samtala om text skapas ett intresse för innehållet och eleverna får ett läsengagemang och vilja att ta sig in i böcker. En balanserad läs- och skrivundervisning där alla läsningens delar får ta plats.

Vecka 36

Vi har läst faktatexter om igelkotten i Elisabeths läsgrupp. Hos Marie har vi läst om Otto och Vov-hotell.

Vi har varit i skogen och arbetat med naturrutor. I skolan har vi gjort planscher om naturrutan.

Vi skriver om djur och växter

Vi klistrar upp på planscher

På idrotten har vi haft friidrottslekar. Vi har startat upp Elevens val och vi har valt idrott, naturspaning och mattelekar. I matten har vi arbetat med ett arbetsschema och vi prövat Liber espresso.

Tuva och Alva F